Folkkampanjen för sjukvården


Ludvika 2000-10-15


Till Länsrätten i Dalarnas län
Rotel 1
Box 45
791 21 FALUN

Fax 023-48480





Yttrande i mål 1742-00 och 1743-00

Enligt underrättelse från Länsrätten av 2000-10-10, mottaget 2000-10-13 bemöter vi nu brev av Christer Wahlbäck, landstingsstyrelsens ordförande, daterad 2000-09-27.
Detta brev har faxats 2000-10-16 till länsrätten, då länsrätten beslutade att yttrandet senast skulle komma in 2000-10-16.

Vi vill först påpeka att det ena målet gäller beslut fattat av landstingsfullmäktige, ej landstingsstyrelsen. Wahlbäck anger EJ i sitt brev att han fått fullmakt av fullmäktige att svara i överklagandeärendet, varför vi ifrågasätter om Wahlbäck var behörig att underteckna för fullmäktiges räkning. Yrkas att länsrätten prövar behörigheten för Wahlbäck.

Vad beträffar Wahlbäcks förnekande av förvaltningslagens tillämplighet för landstingsfullmäktige, stadgas i förvaltningslagens §31 att §§1--12 i förvaltningslagen gäller för sådana ärenden hos myndigheter i kommuner och landsting, där besluten kan överklagas enligt 10 kap. kommunallagen. Se lag 1999:940. Eftersom de överklagande besluten av landstingsfullmäktige är sådana som kommunalbesvär kan anföras mot, anser vi därmed att förvaltningslagen §§1-12 är tillämpbara för besluten. V i anser även att besluten ger så stora konsekvenser för allmänhet och patienter, att landstingsfullmäktige borde ha först inhämtat yttranden från andra myndigheter jämlikt §7.
Yrkas på länsrättens prövning av frågan.

Vad beträffar Wahlbäcks påstående att beslutet enligt §87 av 2000-06-19--20 skulle innebära att landstinget erbjuder en god vård vill vi anföra följande. Enligt upplysning som vi inhämtat från Överläkare Thomas Lorentz ligger väntetiden för en första bedömning av en kirurgspecialist för remisser efter stängningsbeslutet på ungefär 8-9 månader. Lorentz påpekar att bland dessa remisser om t ex "ont i magen" döljer sig ett antal allvarliga fall, människor, som på grund av den för långa väntetiden innan de får bedömas av en specialist, riskerar att dö eller få allvarliga komplikationer. Tidigare uppger Lorentz låg väntetiden på mer acceptabla 3 månader. Även funktionschefen för kirurgkliniken i Dalarna, Björk medgav i massmedia innan stängningsbeslutet av den slutna kirurgin i Ludvika fattades, att köerna för bedömning och operation troligtvis skulle förlängas vid en stängning av den slutna kirurgin vid Ludvika lasarett.





Vi vill fästa länsrättens uppmärksamhet på att landstingsfullmäktiges stängningsbeslut är permanent och inte tillfälligt, vilket det borde logiskt sett ha varit om den angivna orsaken personalbrist var den egentliga orsaken. I stället får man se detta beslut som ett i leden av de många centraliseringsbeslut som fattats av landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige och som lett bland annat till att Ludvika lasarett lagts ner som ett akutsjukhus och berövats ett flertal vårdavdelningar.

Vi vill uppmärksamma länsrätten på att detta beslut inte kan bedömas separat, utan får betraktas som sista droppen som urholkade stenen, när det gäller frågan om beslutet uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav på minsta godtagbara kvalitet i vården, i bl a dess §2a. Vi påpekar att vi har påkallat rättens prövning av besluten mot HELA hälso- och sjukvårdslagen med följdförfattningar, men särskilt av HSL:s §2a.

Vi yrkar på att länsrätten i denna fråga inhämtar sakkunnigutlåtanden och vi yrkar att länsrätten förordnar att utlåtandena ska utfärdas av läkare tjänstgörande på Ludvika lasarett. Det senare yrkandet beror på att landstinget har beslutat att ej ha några funktionschefsläkare i Ludvika, varvid en förfrågan om sakkunnigutlåtande från länsrätten utan särskilt förordnande kommer att besvaras av funktionschefsläkare i Falun.

Chefsläkarna på Dalarnas största sjukhus saknar naturligt nog perspektiv på hur nedskärningarna drabbat Dalarnas mindre lasarett och känner mindre väl till lokala förhållanden på Ludvika lasarett. Vi yrkar dessutom att länsrätten i sin förfrågan om sakkunnigutlåtande begär svar på hur nerläggningsbeslutet och de sammanhängande tidigare nerläggningsbesluten av Ludvika som akutsjukhus har slagit gällande den medicinska kvaliteten, säkerheten och ekonomin.

Fullmäktiges beslut i §87 är tyvärr ett talande exempel på vilka slags beslut, som fullmäktige har fattat de senaste åren.
Det är hela tiden Dalarnas mindre lasarett som fått bära bördan av fullmäktiges nedskärningsbeslut. Nedskärningarna i Falun har varit få, desto fler avdelningar har enligt landstingsfullmäktiges beslut lagts ner i Ludvika, Mora och Avesta.

Om till exempel någon drabbas av en allvarlig trafikolycka i Ludvika leder landstingsfullmäktiges beslut i §87 om lägre kirurgisk kompetens i Ludvika till allvarliga risker.
Detta beror bl a på att ambulansverksamheten INTE har fått klart ökade resurser, då fler efter stängningen behöver sjuktransport/ambulans till Falun. Ambulanserna i Ludvika har inte blivit fler, samtidigt som uppdragen alltså ökar.

Vi kan berätta att transporttiden för en ambulans från Säfsenskogarna i Ludvika till Falun är vintertid över en timme.
Om alla ambulanser blir upptagna vid långväga transporter, riskerar nästa hjälpbehövande som blir utan ambulans livet! Förhållandet uppfyller enligt vår mening inte de stadganden som hälso- och sjukvårdslagen och övriga författningar anger och beslutet i §87 är alltså olagligt.





I boken "Vad säger hälso- och sjukvårdslagen" av Sahlin och Gavelin (1998) anges på sid 4 att vården ska uppfylla vissa preciserade kvalitetskrav och alla har rätt till samma slags vård oavsett var man bor eller vem man är. Vi vill hävda att den kraftiga neddragningen av kirurgi i Ludvika innebär att invånarna i Västerbergslagen får mindre tillgång till kirurgisk vård än invånarna i Falun eller Mora. Landstingsfullmäktiges beslut i §87 har lett till att primärvården i Ludvika får fylla över 70% av invånarnas sjukvårdsbehov mot omkring 50% i Falun, enligt en insändare i Nya Ludvika Tidning av områdesstyrelsens ordförande.

Vi har alltså en tydlig fingervisning om vad som har hänt efter stängningsbeslutet. Det av många patienter i Ludvika omvittnade förhållandet att det har blivit svårare att få en remiss till en kirurgspecialist, när man behöver det, syns alltså redan i vårdstatistiken. Om Wahlbäck i sitt yttrande menar att hälso- och sjukvårdslagens krav om en god vård uppfylls genom stängningsbeslutet i §87 är det en lögn.

Då vi fick mycket kort tid på oss av länsrätten att bemöta Wahlbäcks brev, är det omöjligt för biblioteken att hjälpa oss med att ta fram övriga författningar och lagar som styr villkoren för vilka beslut som landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige har rätt att fatta. Yrkas därför att länsrätten gör en egen genomgång och prövning av om andra författningar har följts eller ej.

Vad beträffar beslutet om den nya organisationen i §79, samtliga att-satser hinner vi bara kommentera att Wahlbäck ej svarat på om det är rimligt att de beslutsfattande ledamöterna fått så kort tid på sig från de fick handlingarna till beslut fattades. Frågan om det är lagligt att ge handlingarna på bordet samma dag som sammanträdet äger rum, vilket skedde för landstingsstyrelsens behandling av §79 enligt uppgift till oss, har Wahlbäck ej heller svarat på. Vi yrkar på länsrättens prövning av lagligheten i landstingsstyrelsens beredande och landstingsfullmäktiges beslutsfattande gällande §79 samtliga att-satser och §87, andra att-satsen av 2000-06-19--20.

Då de överklagande besluten berör invånarnas trygghet och rätt till sjukvård i stunder av nöd och olycka, finns betydande allmänt intresse för målets utgång. Vi yrkar därför på muntlig förhandling i målet, så att rätten får möjlighet till en bred belysning av de aktuella omständigheterna, vilket vi ser är av stor vikt för rättssäkerheten.

Vi yrkar att rätten kallar läkare vid Ludvika lasarett som sakkunnigvittnen vid den muntliga förhandlingen, för att ytterligare klargöra konsekvenserna för sjukvården av stängningsbeslutet.

För Folkkampanjen för sjukvården





/Ken Swedenborg/
Ordförande

Adress: Box 257, 771 25 LUDVIKA. Tel 0240-818 82





P S I Aftonbladet av 001016 berättas det på sid 10-12 att 1 000 människor dör varje år på grund av slarv inom vården och 7 538 skadas. Hur många av dessa som dör och skadas i Dalarna till stor del på grund av att personalen pressats för hårt av fullmäktiges nedläggningsbeslut bland annat i Ludvika vet vi ej, men det är inte få.

Det står klart att fullmäktiges styrande majoritets moraliska ansvar för vållande till annans död, genom att ej med kraft krävt ökade resurser till vården är avsevärt.





Åter indexsidan