En ny klass har skapats

För att kunna lösa bekymret med att folket upplever att de utestängs från de politiska besluten, måste de ansvariga ställa sig på medborgarnas sida. Kruxet är att de som har privilegier i ett samhälle nästan aldrig frivilligt släpper ifrån sig dem.

Demokratiutredningen har inte vågat ta steget att se att vi har fått en ny klass i vårt samhälle, en klass inom den offentliga förvaltningen bestående av bl.a. ledande tjänstemän, privata entreprenörer, personer med styrelseuppdrag och inhyrda politiska konsulter. Dessa utövar i många fall ett stort inflytande över den offentliga maktutövningen, samtidigt som de vanliga förtroendevalda i t ex fullmäktige hamnat allt längre bort från där de verkliga besluten tas.

Denna nya starkt ökande kategori personer med offentlig makt har ofta blivit mer politiskt drivande i kommunal och offentlig verksamhet än politikerna själva, men glider lätt undan det politiska ansvaret. Ansvaret har blivit allt mer anonymt.

Det saknas med andra ord i Demokratiutredningen ett referensmaterial angående maktanalys i samhället, vilket skulle inneburit en fortsättning på det arbete som Maktutredningen (SOU 1990:44) påbörjade 1985. En reell maktutredning kunde ha bidragit mycket till att öka Demokratiutredningens trovärdighet, eftersom de problem som man vill lösa härstammar från obalans i åt vilka som ges makten i vårt samhälle!

Folkets engagemang avvisas

Problemet med kommun- och landstingsfullmäktiges nästan totala avvisande av folkets begäran att få bli delaktiga, är just att den nya politiska klassen avvisar folkets engagemang i samhällsutvecklingen. Demokratiutredningen vågar inte ens framföra det mycket blygsamma förslag som förra folkomröstningsutredningen framförde, att det ska krävas kvalificerad majoritet, dvs. 2/3: s i fullmäktige, för att fullmäktige skulle ha rätt att få säga nej till en folklig begäran om en folkomröstning.

Det är dags att inse att problemet med de kommunala folkomröstningarna inte är utredningsbart, så länge utredarna inte får ett tydligt direktiv av Regeringen att ta ställning för medborgarna. Olika slags abstrakta lösningar eller invecklade juridiska utvägar kommer inte att erbjuda den eftersökta hjälpen. Vi ser det som naturligt att låta folket, de vanliga väljarna få bestämma. Det verkar som om politikerna i Demokratiutredningen känt sig slitna mellan regeringskansliet och folket och ej vågat ta ställning, trots att mer direktdemokrati skulle minska spänningarna i vårt samhälle och ge bättre underbyggda beslut.

Många väljare ser sig som maktlösa

Vi ser också att många viktiga beslut i vårt samhälle till exempel gällande våra vägar och lasarett allt mer styrs av tunga beslutsprocesser, där opinionen förvägras ha inflytande.
Uppenbarligen finns det en uttalad rädsla för att öka befolkningens inflytande, hos alla de politiker som över 60 gånger förvägrat befolkningen kommunala folkomröstningar. Vidare nekas i många kommuner och landsting utredning av förtjänstfulla förslag som ställs av enskilda medborgare, men som inte har sanktion från det tröga partipolitiska maskineriet. Det är inte så underligt att många inte vill engagera sig i samhällsutvecklingen, då man antingen förvägras en folkomröstning eller i bästa fall bara får en rådgivande där politikerna sedan gör som de vill ändå.

Många väljare har till oss sagt att de känner sig maktlösa och vi ser att enda sättet att råda bot på detta är att genomföra en grundlig demokratireform i Sverige, som t.ex. införande av beslutande folkomröstningar på alla plan i kommuner, landsting och stat.
Frågan är om medborgarna måste fortsätta under oket av dagens paketpolitik, där eliten bestämmer partiprogram och valplattformar eller om vi kan få ett systemskifte, där engagerade medborgare också får ett reellt inflytande bland annat via beslutande folkomröstningar.

Våra krav

Vi står fast vid våra krav om
-att ifall minst 5 % av väljarna begär en folkomröstning, ska en beslutande kommunal folkomröstning automatiskt ske i berört landsting,
-att ifall minst 10 % av väljarna begär en folkomröstning, ska en beslutande kommunal folkomröstning automatiskt ske i berörd kommun,
-att om minst 2 % av väljarna ställer sig bakom ett förslag ska det jämställas med en motion från en fullmäktigeledamot och behandlas på samma sätt,
-att möjlighet för folkinitiativ för beslutande folkomröstningar gällande frågor som annars riksdagen skulle beslutat om skapas,
-att 4%:s spärren i riksdagsvalet och 3%:s spärren i landstingsvalet tas bort och
-att de förändringar som behövs för att förverkliga ovanstående sker i våra lagar och Grundlagar.

Varför ska villkoren för den lilla människans inflytande och villkoren för det lilla samhällets inflytande definieras av överheten?





Ken Swedenborg
Sammankallande
(enligt uppdrag)

Nätverket för folkomröstningsgrupperna (NFF)


Vår postadress: Box 257, 771 25 LUDVIKA
Vår e-mailadress: ffs@pp.sbbs.se