Motion till kommunfullmäktige i Ludvika
I miljöpartiets ideologi om solidaritet ingår att värna om ett tydligt
ansvar för hälso- och sjukvården för de olika generationerna och för det
lokala närsamhällets förmåga att upprätthålla detta ansvar.
Det är ingen hemlighet att sjukvården i Ludvika och Ludvika lasarett i synnerhet under många år varit utsatt för kräftgång och en allt hårdare behandling från Landstinget Dalarnas sida. Därför utvecklar vi i denna motion idén om att Ludvika kommun ska bli en landstingsfri kommun med ett eget kommunalt akutsjukhus.
Kampanjen mot de mindre lasaretten i Dalarna fick sin begynnelse under
inledningen av nittiotalet och har idag nått nästan orkanstyrka. I stället
för att verka för bästa möjliga sjukvård för de omfattande medel som finns,
har sjukvården använts som ett regionalpolitiskt omfördelningsinstrument
till förmån för landstingets redan starkaste kommun, Falun. Detta har satt
övriga lasarett och lasarettskommuner i Dalarna under allt hårdare tryck.
Många protester mot denna olyckliga utveckling har skett, inte minst via
allmänheten med talrika demonstrationer och protestlistor.
I opinionsundersökning efter opinionsundersökning sätter de tillfrågade
sjukvården som den viktigaste av all offentlig service.
Från kommunfullmäktiges sida har det bekymrat talats om att Ludvika kommun tappar skattekraft och framtidstro, när sjukvårdspersonal i stort antal blir
uppsagda eller flyr från Landstinget. I vårt tycke är det nu dags för ett
radikalt grepp.
I stället för att vädja förgäves till landstingsledningen, är det dags att
vi tar ansvaret själva för att garantera existensen av den viktigaste
offentliga servicen, en nära och säker tillgång av sjukvård.
För att säkerställa detta behövs att Ludvika kommun ansöker hos Regeringen och Riksdagen att få bli en landstingsfri kommun och få överta helhetsansvaret
för sjukvården och lasarettet. Detta bör kombineras både med en
skatteväxling gentemot Landstinget och med att samarbetsmöjligheterna med
andra intresserade aktörer som sjukvårdspersonalen, företag,
försäkringskassan med flera undersöks.
Vi bör även kartlägga om även Smedjebacken och Fagersta kommun är intresserade av att bli landstingsfria kommuner och driva sjukvården i
Västerbergslagen inklusive Ludvika och Fagersta lasarett tillsammans med
Ludvika kommun i ett kommunalförbund. Samarbete med Smedjebacken och/eller Fagersta kommun är dock bara en möjlighet, inte en förutsättning för denna motions förverkligande.
Det är av yttersta vikt att Ludvika lasarett blir ett äkta akutsjukhus med kirurgisk och medicinsk akut- och intensivsjukvård för både barn och vuxna,
en värdefull resurs för hela bygden. Bara ett riktigt akutsjukhus kan erbjuda
trygga villkor för patienter och personal i obrutna vårdkedjor,
där personalens kompetens tillåts att utnyttjas fullt ut.
En ny sorts specialistläkarutbildning: akutmottagningsläkare i
akutkirurgi/akutmedicin med bred kompetens anpassad för småsjukhusens
förutsättningar, är internationellt sett ett allt större behov. En sådan
utbildningslinje för läkare som idag saknas i Sverige, skulle vara en god
finansieringskälla och ett kraftfullt profileringsområde för lasarettet.
En fullständig sjuksköterskelinje med både teori och praktik som inriktas
på sjukvård för allvårdsavdelningar, en framtidsmöjlighet för våra mindre
lasarett, vore ett mycket värdefullt komplement, särskilt om linjen även
omfattar alternativa vårdinriktningar.
Ett alternativmedicinskt centrum borde kunna skapas på lasarettet för
forskning, utbildning och metodutveckling i alternativmedicin i linje med
de stolta traditionerna från Tallmogårdens glanstid. Alternativ behandling
är väldigt effektivt för många patienter och utförs oftast till en bråkdel
av kostnaderna för traditionell medicinsk behandling.
Rehabilitering och ortopedkirurgi för alla de som idag sitter fastklämda i
vårdköer för till exempel höftledsoperationer är viktiga nygamla
fält för Ludvika lasarett i kommunal regi. Ögonkirurgi med starroperationer
bör också bli verklighet i Ludvika, allt för många äldre i Dalarna får idag
leva i åratal med starkt nedsatt syn och halvblinda få våndas i operationskön.
Vi anar att det kommer att finnas delade meningar i fullmäktige om
invånarna i Ludvika är beredda att stödja de idéer som framförs i denn
motion. Givetvis innebär tanken att få Ludvika kommun som landstingsfri
kommun stora förpliktelser och ökat ansvar, samtidigt som nya stora
möjligheter för framtidsutveckling för hela Västerbergslagen skapas.
Att samla både sjukvårds- och omsorgskunskapen i en enda organisation
skulle ge bättre möjligheter till utveckling för personalen, t.ex. genom
arbetsrotation och möjlighet att pröva på nya uppgifter. På så vis kan vi
få ökad personalkontinuitet och uppnå att hela vårdkedjan fungerar bättre.
Positiva effekter skulle kunna vara en höjning av personalens
välbefinnande, en lägre sjukfrånvaro och ökad motivation hos de anställda
till kompetensutveckling. Därigenom skulle vi kunna uppnå slutmålet om en
långsiktigt hållbar hög vård- och omsorgskvalitet.
Samling av allt vårdansvar under en huvudman istället för två som det är
idag, ger dessutom såväl starka rationaliserings- och samordningsfördelar
som ökad flexibilitet, det vill säga är ett koncept i tiden. Vidare får vi
fördelen av att brukarna kan vända sig till en enda instans i vård- och
omsorgsfrågor och vi slipper ovärdiga konflikter mellan
kommunen och landstinget om vart de så kallade "medicinskt
färdigbehandlade" patienterna ska skickas. Vi bör av all vår kraft sträva
efter att även de som är i livets slutskede får en trygg vård, vilket idag ofta
inte är fallet.
Särskilt intressant skulle det vara att kommunen som ny huvudman utvecklar
de nya ledarskapsidéerna om att få en bättre arbetsmiljö i vården genom
bl.a. fler anställda och kortare arbetstid. Dessa projekt för att skapa bättre arbetsvillkor för personalen rör sig om insikter och nytänkande, som om vi genomför dem kommer att höja konkurrenskraften samt öka rekryteringsmöjligheterna. Det skulle också innebära en effektivare användning av personalen. I kombination med att ha en enda huvudman kommer vårdplaneringarna att underlättas och dubbelarbete att undvikas.
För att lösa frågan om majoriteten av invånarna i Ludvika verkligen stödjer
förverkligandet av denna motion samt för att förse vår ansökan hos
Regeringen och Riksdagen med en väl dokumenterad demokratisk förankring, föreslår vi att fullmäktige beslutar att genomföra en lokal kommunal folkomröstning med följande fråga:
"Anser Du att Ludvika kommunfullmäktige ska besluta att ansöka om att kommunen får bli en landstingsfri kommun, för att skapa en god hälso- och sjukvård och omvandla Ludvika lasarett till ett äkta akutlasarett med fullständig
medicinsk och kirurgisk akut- och intensivsjukvård året runt och dygnet
runt? (JA eller NEJ)."
Under tiden medan folkomröstningen förbereds bör utredning ske av kommunkansliet om hur denna motion på det säkraste sättet kan förverkligas. För att finansiera startkostnaderna kunde en försäljning av kommunala tillgångar vara en möjlighet, detta bör undersökas i utredningen.
Observera att de kommunala finansieringsbehoven beror till mycket stor del
på vilka samarbetspartners vi lyckas få med oss och vilka sorts avtal vi
får med dem. Naturligtvis påverkas finansieringsmöjligheterna också av hur
överenskommelsen om skatteväxling utformas. Finansieringsanspråken är också till stor del beroende på utredarens förmåga och vilja att räkna på
nyskapande modeller, som denna motion är ett uttryck för! I den totala
kalkylen måste nyttoeffekterna av de nya arbetstillfällena och av skapandet
av en mer attraktiv kommun vägas in, det är vanligt att det offentliga får
tillbaka minst hälften av de satsade medlen i ökade skatteintäkter.
Vilka samarbetspartners vi får och vilket ansvar de är villiga att ta,
beror väldigt mycket på om vi får tillstånd från Regeringen och Riksdagen
att bli en landstingsfri kommun. Ett beviljat tillstånd skulle skapa ett
enormt intresse från avsedda samarbetspartners, eftersom detta skulle
erbjuda en unik chans för nya lösningar för sjukvården i en tid när detta är absolut nödvändigt!
Mot denna bakgrund skulle det vara en påtaglig fördel för kommunen att
positiva, progressiva och opartiska (det vill säga landstingsfria)
beräkningar inhämtas till denna viktiga uppgift om att utreda
finansieringen och hitta ansvarsmedvetna finansieringslösningar.
Efter ett som vi tror positivt utslag från folkomröstningen, kan kommunen
ansöka om att bli en landstingsfri kommun och inleda samtal med alla
intresserade om samarbete kring driften av Ludvika lasarett och
vårdcentralerna. För dessa samtal bör stor flexibilitet råda samtidigt som uppföljning och kvalitetskontroll noga beaktas. Personalen kan vara mycket intresserade av att driva viss verksamhet i personalkooperativ. Lokala företag vill med all sannolikhet medverka i driften eller rentav driva viss sjukvård själva
i nätverk, kanske i entreprenadform. Försäkringskassan kan vilja vara med och betala för ett antal operationer, för att slippa långtidssjukskrivningar på grund
av befintliga operationsköer. Norska sjukhus kommer antagligen att vilja
få hjälp att operera bort sina köer och så vidare.
Andra landsting och kommuner vill med största sannolikhet samarbeta med oss inom vissa områden, liknande idéerna om Bergslagssjukhuset. Även staten, högskolor, andra lasarett och andra länder är möjliga samarbetspartners.
Vi ser som ett värdefullt komplement till ovanstående förslag,
att vi strävar efter att skapa ett kommunalt försäkringsbolag för sjukvården.
Detta bolag som bör ägas av alla intresserade kommuner i Sverige ska
erbjuda en sjukvårdsförsäkring för de kommuner som i likhet med vår vill
överta ansvaret för hälso- och sjukvården för sina invånare. Genom detta
försäkringsbolag kan vi få en ekonomisk utjämning för deltagande kommuner.
Genom en kommunal sjukförsäkring, vars premie baseras på invånarantalet och genomsnittsåldern för respektive kommun samt den uppskattade samlande
sjukvårdskostnaden för försäkringstagarna, svarar de deltagande kommunerna
tillsammans för de samlade sjukvårdsutgifterna. Försäkringen kan utformas
som en försäkring med högkostnadsskydd, vilket innebär att en kommun som
något år får extra höga vårdkostnader får en tilläggsersättning från
försäkringen. På detta sätt kan de deltagande kommunerna hjälpa varandra,
när så kallade särskilt dyra vårdepisoder inträffar.
Yrkas att kommunfullmäktige beslutar:
Ludvika den 6 juni 2002
Warren Willey (mp)

Åter indexsidan