[Fakta & Historik]

1 kap. Indelning, medlemskap

Indelning i kommuner och landsting m.m.

1 § Sverige är indelat i kommuner och landsting.
Dessa sköter på den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter
som anges i denna lag eller i särskilda föreskrifter.


2 § Varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet.


3 § Föreskrifter om indelningsändringar finns i lagen (1979:411) om ändringar i
Sveriges indelning i kommuner och landsting.
Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara
finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna,
förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. Lag
(1997:550).

Medlemskap


4 § Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast
egendom i kommunen eller är taxerad till kommunalskatt där.
Medlem av ett landsting är den som är medlem av en kommun inom
landstinget.

2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter

Allmänna befogenheter


1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av
allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område
eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan
kommun, ett annat landsting eller någon annan.


2 § Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte
finns sakliga skäl för något annat.


3 § Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som
är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det.


4 § Om kommunernas och landstingens befogenheter och skyldigheter på vissa
områden finns det särskilda föreskrifter.


5 § Om kommunernas och landstingens rätt att meddela föreskrifter och att för
skötseln av sina uppgifter ta ut skatt finns det föreskrifter i regeringsformen.


6 § Stockholms läns landsting får ha hand om sådana angelägenheter inom en
del av landstinget som kommunerna där egentligen skall sköta, om det finns ett
betydande behov av samverkan och detta inte kan tillgodoses på något annat sätt.

Särskilt om näringsverksamhet m.m.


7 § Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan
vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster
åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.


8 § Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja
näringslivet i kommunen eller landstinget.
Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det
finns synnerliga skäl för det.

Kommunalt partistöd


9 § Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd
(partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige.
Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i
fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. Lag
(1991:1774).


10 § Fullmäktige skall besluta om partistödets omfattning och formerna för det.
Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti.
Om det med stöd av 4 kap. 30 § har anställts en politisk sekreterare för de
förtroendevalda i ett parti, skall detta beaktas när stödet bestäms. Lag
(1995:297).

3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och
verksamhetsformer

Fullmäktige


1 § I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling:
kommunfullmäktige i kommunerna och landstingsfullmäktige i landstingen.

Nämnder


2 § Kommunfullmäktige skall tillsätta en kommunstyrelse och
landstingsfullmäktige en landstingsstyrelse.
Närmare föreskrifter om styrelsen finns i 6 kap. 1-6 §§.


3 § Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att
fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och
för verksamheten i övrigt.


3 a § Kommuner och landsting får genom en gemensam nämnd fullgöra
uppgifter enligt 3 §.
En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt särskilda
författningar skall finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller landsting.
Sådana uppgifter som kommun- eller landstingsstyrelsen har enligt lagen
(1994:1720) om civilt försvar får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd.
En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kommunerna eller
landstingen och ingår i denna kommuns eller detta landstings organisation. Lag
(1997:550).


3 b § Vad som gäller för en nämnd enligt denna lag skall, om inget annat sägs,
även gälla en gemensam nämnd. Lag (1997:550).


3 c § En gemensam nämnds behörighet och befogenhet skall närmare preciseras
i en överenskommelse mellan de berörda kommunerna och landstingen. Lag
(1997:550).


4 § Fullmäktige skall, om inte något annat är särskilt föreskrivet, bestämma
nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Fullmäktige får
därvid besluta
1. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter i hela
kommunen eller landstinget,
2. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter för en del av
kommunen eller landstinget,
3. att en nämnd skall ha hand om verksamheten vid en eller flera
anläggningar,
4. att en nämnd skall vara underställd en annan nämnd, och
5. att en nämnd skall vara gemensam med en annan kommun eller ett annat
landsting. Lag (1997:550).


5 § En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen
eller landstinget i ärenden där nämnden företräder kommunen eller landstinget
som part.
En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn
över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.


6 § Om utskott, nämndberedningar, partssammansatta organ och
självförvaltningsorgan finns det särskilda föreskrifter i denna lag. Lag
(1994:690).

Fullmäktigeberedningar


7 § För beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som skall
avgöras av fullmäktige får fullmäktige inrätta fullmäktigeberedningar. En sådan
beredning skall bestå av en eller flera förtroendevalda.

Revisorer


8 § För granskning av den verksamhet som bedrivs inom en nämnds
verksamhetsområde och av en fullmäktigeberedning skall det finnas revisorer.
Närmare föreskrifter om revisorer finns i 9 kap.

Fullmäktiges uppgifter


9 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av
större vikt för kommunen eller landstinget, främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, skatt och andra viktiga
ekonomiska frågor, 3. nämndernas organisation och verksamhetsformer, 4. val
av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 5. val av revisorer och
revisorsersättare, 6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda, 7.
årsredovisning och ansvarsfrihet, samt 8. folkomröstning i kommunen eller
landstinget.
Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller i andra
författningar. Lag (1994:690).


10 § Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett
visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som anges i 9 § första
stycket eller som enligt lag eller annan författning skall avgöras av fullmäktige får
dock inte delegeras till nämnderna.
Föreskrifter om delegering av ärenden inom en nämnds verksamhetsområde
finns i 6 kap. 33-38 §§.


11 § Om rätt för kommuner och landsting att uppdra beslutanderätten i vissa
anställningsfrågor till en sammanslutning av kommuner eller landsting finns det
föreskrifter i kommunala delegationslagen (1954:130).


12 § I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars beviljas får
fullmäktige uppdra åt en nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen
för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har
fastställt, om inte något annat följer av lag.

Nämndernas uppgifter


13 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de
enligt lag eller annan författning skall handha.
Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem.


14 § Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges
beslut verkställs.


15 § Nämnderna skall redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sådana
uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem med stöd av 10 § första stycket och
12 §.
Fullmäktige skall besluta om omfattningen av redovisningen och formerna
för den.

Kommunala företag


16 § Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården
av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte
föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell
förening, en stiftelse eller en enskild individ.
Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får dock
enligt 11 kap. 6 § regeringsformen överlämnas endast om det finns stöd för det i
lag.
Om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa kommunala företag
finns bestämmelser i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100). Lag (1994:691).


17 § Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 § lämnar över vården av
en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen eller landstinget
innehar samtliga aktier, skall fullmäktige
1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,
2. utse samtliga styrelseledamöter,
3. se till att fullmäktige får yttra sig innan sådana beslut i verksamheten som
är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.
Fullmäktige skall också utse minst en lekmannarevisor i aktiebolag där
kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.
Vad som anges i första stycket gäller, när kommunen ensam eller landstinget
ensamt bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet. Fullmäktige skall även
utse minst en revisor i en sådan stiftelse.
Till lekmannarevisor i aktiebolaget eller revisor i stiftelsen skall fullmäktige
utse någon av de revisorer eller revisorsersättare som enligt 9 kap. 1 § valts för
granskning av styrelsen och övriga nämnders verksamhet. Lag (1999:621).


18 § Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag eller
en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon
annan, skall fullmäktige se till att den juridiska personen blir bunden av de
villkor som avses i 17 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till
andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.
Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med någon
annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.
I fråga om sådana juridiska personer som avses i första och andra styckena
och som inte omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100), skall fullmäktige
verka för att allmänheten skall ha rätt att ta del av handlingar hos företaget enligt
de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Lag (1993:1295).


19 § Innan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av en kommunal
angelägenhet till någon annan än som avses i 17 § skall fullmäktige se till att
kommunen respektive landstinget tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och
följa upp verksamheten. Lag (1994:690).

Kommunalförbund


20 § Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna över
vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund.
Ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen har antagits av
förbundsmedlemmarna eller vid den senare tidpunkt som anges i
förbundsordningen. Lag (1997:550).


21 § Om inget annat sägs eller följer av bestämmelserna om kommuner och
landsting i denna lag, gäller dessa i tillämpliga delar även för kommunalförbund.
Lag (1997:550).


22 § När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns
bestämmelser om i en särskild författning, skall den författningens bestämmelser
om kommuner eller landsting gälla för förbundet.
Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om
kommunalförbund för ett visst ändamål, skall de gälla i stället för
bestämmelserna i denna lag. Lag (1997:550).


23 § I ett kommunalförbund skall det som beslutande församling finnas
förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion.
Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av
förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i förbundsordningen.
Varje förbundsmedlem skall vara representerad i den beslutande
församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare skall vara
lika många som antalet ledamöter. Lag (1997:550).


24 § Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en kortare mandattid
anges i förbundsordningen.
Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det då val av
fullmäktige har ägt rum i hela landet, om inte annat anges i förbundsordningen.
Lag (1997:550).


25 § Den beslutande församlingen skall tillsätta en förbundsstyrelse. Om ett
förbund är organiserat med förbundsdirektion, skall direktionen också vara
förbundsstyrelse.
Den beslutande församlingen skall tillsätta de organ som utöver
förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter. Lag
(1997:550).


26 § En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett kommunalförbund.
Uppsägningstiden skall vid utträde vara tre år, om inte kortare tid anges i
förbundsordningen. Lag (1997:550).


27 § För ett kommunalförbund skall det finnas en förbundsordning med
närmare bestämmelser om förbundet. Förbundsordningen skall fastställas av
förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Lag (1997:550).


28 § Förbundsordningen skall ange
1. kommunalförbundets namn och den ort där förbundet skall ha sitt säte,
förbundets medlemmar och ändamål,
2. förbundets organisation, organens befogenheter och inbördes förhållanden
samt om interimsorgan får inrättas och om förbundsstyrelsen skall få vara
ställföreträdare för förbundsfullmäktige,
3. antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och hur
förbundsmedlemmarna skall vara representerade samt mandattiden i de fall som
anges i 24 §,
4. antalet revisorer och revisorsersättare och deras mandattid,
5. i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt och vilken av
förbundsmedlemmarna som skall utse revisorer och revisorsersättare,
6. om en förbundsmedlem skall ha rätt att väcka ärenden i den beslutande
församlingen,
7. om det för beslut skall krävas kvalificerad majoritet i den beslutande
församlingen och för vilka ärenden detta skall gälla,
8. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i den
beslutande församlingen skall ha sådan yttranderätt som anges i 5 kap. 21 §,
9. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot eller
ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd skall ha sådan närvarorätt
som anges i 4 kap. 23 §,
10. var förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden skall anslås,
11. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och
fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna,
12. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och
verksamhet,
13. föreskrifter om förbundets budgetprocess,
14. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,
15. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvidation och
upplösning samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar när
förbundet upplöses,
16. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess medlemmar,
samt
17. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och
ersättarna i den beslutande församlingen samt i fråga om förbund med
förbundsdirektion till revisorerna och revisorsersättarna. Lag (1997:550).

Kommunala arkiv


29 § Föreskrifter om kommunala arkiv finns i arkivlagen (1990:782). Lag
(1997:550).

4 kap. De förtroendevalda

Definition


1 § Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i fullmäktige,
nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare.
Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande
församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande
församlingarnas beredningar samt revisorer och revisorsersättare i ett
kommunalförbund. Lag (1997:550).

Rösträtt


2 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som
är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och
1. är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens
medlemsstater (unionsmedborgare),
2. är medborgare i Island eller Norge, eller
3. för det fall de är andra utlänningar, har varit folkbokförda i Sverige tre år i
följd före valdagen. Lag (1997:166).


3 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige har den
som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en
kommun inom landstinget.


4 § Frågor om rösträtt enligt 2 och 3 §§ avgörs på grundval av en röstlängd som
upprättas före valet.

Valbarhet


5 § Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som har rösträtt enligt
2 och 3 §§. Vid valen av ledamöter och ersättare i nämnderna samt valen av
revisorer och revisorsersättare är, oberoende av vad som framgår av röstlängden,
den valbar som vid tidpunkten för sådant val uppfyller de villkor som uppställs i
2 och 3 §§. Lag (2000:111).


6 § Den som är anställd hos en kommun eller ett landsting för att ha den ledande
ställningen bland personalen är inte valbar.
Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds
verksamhetsområde får inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.
Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget är inte valbar
som revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som omfattas av
redovisningsskyldigheten. Detsamma gäller make, sambo, föräldrar, barn eller
syskon eller annan närstående till den redovisningsskyldige. Lag (1999:621).

Uppdragets upphörande


7 § Om valet till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om
rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan
partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de förtroendevalda som har
valts av fullmäktige två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har
avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta
nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden.


8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdraget
genast.


9 § Fullmäktige skall befria en förtroendevald från uppdraget när den
förtroendevalde önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.


10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av
fullmäktige, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet, eller
2. genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts för ett brott för vilket
det är föreskrivet fängelse i två år eller däröver.


10 a § Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en
nämnd
1. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i
fullmäktige, eller
2. vid förändringar i nämndorganisationen.
Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter och ersättare
har förrättats eller när en ny nämndorganisation träder i kraft. Lag (1994:690).

Ledighet från anställning


11 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs
för uppdragen.

Ekonomiska förmåner


12 § Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst samt de
pensions- och semesterförmåner som de förlorar, när de fullgör sina uppdrag.
Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller
en betydande del av heltid.


13 § Fullmäktige skall besluta enligt vilka grunder ersättning enligt 12 § skall
betalas.


14 § Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning skall få
1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av
uppdraget,
2. arvode för det arbete som är förenat med uppdraget,
3. pension, samt
4. andra ekonomiska förmåner.


15 § Om fullmäktige beslutar att arvode skall betalas, skall arvodet bestämmas
till lika belopp för lika uppdrag.
Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller
en betydande del av heltid.


15 a § Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till ersättning av den
kommun eller det landsting som har valt dem. Lag (1997:550).

De förtroendevaldas initiativrätt


16 § Ledamöterna i fullmäktige får väcka motioner.
Att de också får ställa interpellationer och frågor framgår av 5 kap. 49-56 §§.


17 § Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.
Revisorerna får väcka ärenden i en nämnd om ärendet rör granskningen av
verksamheten i nämnden. När revisorsersättarna tjänstgör har de samma rätt att
väcka ärenden som revisorerna. Lag (1999:621).


17 a § Revisorerna får väcka ärenden i en fullmäktigeberedning om ärendet rör
granskningen av verksamheten i fullmäktigeberedningen. När revisorsersättarna
tjänstgör har de samma rätt att väcka ärenden som revisorerna. Lag (1999:621).


18 § När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter som ledamöterna.
Närmare föreskrifter om ersättarnas tjänstgöring i fullmäktige och i
nämnderna finns i 5 kap. 12-17 §§ och i 6 kap. 10 och 11 §§.

Omröstning och beslut


19 § Varje ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har en röst.


20 § En ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har rätt att avstå från att delta i en
omröstning eller i ett beslut.
Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ärendet
skall kunna avgöras.


21 § En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende skall
delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon
enskild.
Ingen är dock skyldig att rösta för fler än ett förslag.

Reservation


22 § En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera
sig mot beslutet.
Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas.

Närvarorätt


23 § Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller
ersättare i en viss nämnd skall få närvara vid nämndens sammanträden och delta i
överläggningarna men inte i besluten.
Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde skall ha rätt att få sin
mening antecknad i protokollet.

Särskilt om kommunalförbund


23 a § En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i ett
kommunalförbunds beslutande församling välja endast den som är ledamot eller
ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige.
Ledamöter och ersättare i ett kommunalförbunds förbundsstyrelse och andra
nämnder samt revisorer och revisorsersättare i ett kommunalförbund väljs bland
dem som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige.
Lag (1997:550).

Borgarråd i Stockholms kommun


24 § Stockholms kommun får ha borgarråd.
Borgarråd väljs av fullmäktige vid första sammanträdet efter det att val av
fullmäktige har ägt rum i hela landet. Val får också ske när uppdrag som
borgarråd har upphört under mandatperioden.
Borgarråden väljs för fyra år. I fall som avses i andra stycket andra meningen
avser valet resterande del av mandatperioden.
Om det begärs, skall varje borgarråd väljas särskilt. Lag (1994:998).


25 § Vad som i 7 § sägs om hur omval eller förnyad sammanräkning som
innebär ändrad mandatfördelning mellan partierna i fullmäktige inverkar på
uppdragen för förtroendevalda gäller också borgarrådens uppdrag.


26 § I fråga om valbarhet till borgarråd och uppdragets upphörande skall 5 och
8-10 a §§ tillämpas. Därvid skall vad som sägs i 10 a § om samtliga
förtroendevalda i en nämnd gälla samtliga borgarråd. Lag (1994:690).


27 § Fullmäktige får besluta att borgarråden i sina uppdrag skall få ekonomiska
och andra förmåner som svarar mot de löne- och anställningsvillkor som gäller
för dem som är anställda hos kommunen. Lag (1994:690).


28 § Borgarråden skall närvara vid fullmäktiges sammanträden.
De får delta i överläggningarna och framställa förslag men inte delta i
besluten. Lag (1994:690).


29 § Fullmäktige får meddela närmare föreskrifter om borgarråden. Lag
(1994:690).

Politiska sekreterare


30 § Kommuner och landsting får anställa politiska sekreterare att biträda de
förtroendevalda i det politiska arbetet. Lag (1994:690).


31 § Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än till utgången av det
år då val av fullmäktige förrättas nästa gång i hela landet.
Lagen (1982:80) om anställningsskydd skall inte tillämpas för dem. Lag
(1994:690).


32 § En politisk sekreterare har rätt till den ledighet från sin anställning som
behövs för tjänstgöringen. Lag (1994:690).

5 kap. Fullmäktige

Antalet ledamöter och ersättare


1 § Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige skall ha.

Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst
31 i kommuner med 12 000 röstberättigade invånare eller därunder och i
landsting med 140 000 röstberättigade invånare eller därunder,
41 i kommuner med över 12 000 till och med 24 000 röstberättigade
invånare,
51 i kommuner med över 24 000 till och med 36 000 röstberättigade invånare
och i landsting med över 140 000 till och med 200 000 röstberättigade invånare,
61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade invånare, och
71 i landsting med över 200 000 röstberättigade invånare.
I Stockholms kommun och i landsting med över 300 000 röstberättigade
invånare skall dock antalet ledamöter bestämmas till minst 101.

2 § Vid tillämpningen av 1 § skall den som har tagits upp i röstlängd vid det
senaste ordinarie valet till fullmäktige anses som röstberättigad. Lag (1997:166).


3 § Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i fullmäktige skall ändras, skall
beslutet tillämpas först när val av fullmäktige förrättas nästa gång i hela landet.
Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.


4 § För ledamöterna i fullmäktige skall det finnas ersättare.
I en kommun bestämmer kommunfullmäktige det antal ersättare som skall
ligga till grund för tillämpningen av bestämmelserna i 18 kap. 55 § vallagen
(1997:157). Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften av det antal
platser som varje parti får i kommunen. Beslutet skall fattas före den 1 april
valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om kommunfullmäktiges beslut.
Föreskrifter om att utse ersättare i fullmäktige finns i vallagen. Lag
(1997:166).

Mandattider


5 § Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige skall väljas för fyra år räknat från
och med den 1 november valåret.
Om valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 19 kap. 21 §
vallagen (1997:157), skall dock mandattiden förlängas till dess omvalet har
avslutats.
I Stockholms kommun räknas mandattiden från och med den 15 oktober
valåret. Lag (1997:166).

Ordförande och vice ordförande


6 § Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller flera vice
ordförande.
Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.

Tidpunkt för sammanträdena


7 § Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden skall hållas.
Sammanträde skall hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av
fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.

Hur sammanträdena kungörs


8 § Ordföranden utfärdar en kungörelse om varje sammanträde med fullmäktige.
Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och
om de ärenden som skall behandlas.


9 § Kungörelsen skall anslås på kommunens eller landstingets anslagstavla
minst en vecka före sammanträdesdagen.
Kungörelsen skall inom samma tid på ett lämpligt sätt också lämnas till varje
ledamot och ersättare. Lag (1994:690).


10 § Uppgift om tid och plats för ett sammanträde skall minst en vecka före
sammanträdesdagen införas i den eller de ortstidningar som fullmäktige beslutar.
Om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär att uppgiften skall
införas i en viss ortstidning, skall uppgiften införas i den tidningen.


11 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det sätt som
föreskrivs i 8-10 §§, skall kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast
vardagen närmast före sammanträdesdagen.
Dessutom skall kungörelsen på ett lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och
ersättare så, att den kan antas nå dem inom samma tid. Lag (1994:690).

Ersättarnas tjänstgöring


12 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att
vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.


13 § Ersättarna skall tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ordningen.
En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av
turordningen.
En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv i ett ärende får åter
tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.


14 § En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett
fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i
ledamotens ställe.


15 § En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund
av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid
sammanträdet.


16 § I kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets som ledamoten
företräde till tjänstgöring.
Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är förhindrade att
inställa sig eller att vidare delta i ett sammanträde, skall i ledamotens ställe den
ersättare inträda som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för
den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan
ersättare inte kan tjänstgöra, skall den ersättare inträda som står i tur att tjänstgöra
för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet i valkretsen och så
vidare efter samma grund.
Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att inställa sig eller
att vidare delta i ett sammanträde, skall den ersättare inträda som har utsetts för
partiet i någon annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den
ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst. Lag
(1997:166).


17 § Fullmäktige skall meddela ytterligare föreskrifter om ersättarnas
tjänstgöring.

Beslutförhet


18 § Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av
ledamöterna är närvarande.
Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor får besvaras
även om färre ledamöter är närvarande.


19 § Om en ledamot enligt 20 eller 20 a § är jävig i ett ärende, får fullmäktige
handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av jävet inte uppgår till
det antal som föreskrivs i 18 §. Lag (1999:621).

Jäv


20 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen
rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller
någon annan närstående.
Föreskrifter om jäv i samband med revision finns i 9 kap. 4 §.
Föreskrifterna i 6 kap. 24 § andra-fjärde styckena om verkan av jäv skall
tillämpas också på fullmäktige. Därvid skall vad som sägs om nämnd i stället
gälla fullmäktige. Lag (1994:690).


20 a § Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget får inte
delta i
1. val av revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som
omfattas av redovisningsskyldigheten, eller
2. handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten.
Detsamma gäller också make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller annan
närstående till den redovisningsskyldige. Lag (1999:621).


20 b § Trots 20 a § får enskilda förtroendevalda mot vilka anmärkning kan
riktas enligt 9 kap. 17 § andra stycket delta i fullmäktiges överläggningar, när
revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvaret för behandlas.
Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd får också delta i fullmäktiges
överläggning när verksamhet inom den egna nämnden behandlas.
Vad som nu har sagts gäller även om de förtroendevalda inte är ledamöter i
fullmäktige. Lag (1999:621).

Rätt och skyldighet för utomstående att medverka


21 § Fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter skall ha rätt att delta
i överläggningarna men inte i besluten.


22 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de
anställda i kommunen eller landstinget är skyldiga att lämna upplysningar vid
fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns
något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag.
Fullmäktige i en kommun eller ett landsting som bildat en gemensam nämnd
har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordföranden och vice
ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och
landstingen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden,
om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag. Lag
(1997:550).

Ärenden i fullmäktige


23 § Ärenden i fullmäktige får väckas av
1. en nämnd,
2. en ledamot genom motion,
3. revisorerna eller revisorsersättarna när de tjänstgör, om ärendet gäller
förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller
granskningen,
4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det, eller
5. styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§, om
fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.
Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige också
väckas av minst fem procent av de röstberättigade kommun- eller
landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala
folkomröstningar. Initiativet skall vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt
innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, namnförtydliganden och
uppgift om deras adresser. Lag (1999:621).


24 § Fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd eller en nämnd som är
underställd en annan nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige.


25 § Fullmäktige skall besluta i ärenden som har väckts enligt 23 §.

Prövning av frågan om ansvarsfrihet


25 a § Fullmäktige skall vid ett sammanträde före utgången av juni månad året
efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller
vägras.
Fråga om ansvarsfrihet för en gemensam nämnd skall prövas av fullmäktige i
var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen. Lag (1999:621).


25 b § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige besluta att skadeståndstalan
skall väckas.
Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det att beslutet
om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad. Lag
(1999:621).

Hur ärendena bereds


26 § Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, skall det ha beretts antingen av en
nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning.


27 § Om ett ärende har beretts bara av en fullmäktigeberedning, skall en nämnd
vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra sig.


28 § Styrelsen skall alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av
en annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning.
Styrelsen skall lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan
nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det.


29 § Fullmäktige får förrätta val utan föregående beredning.
Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som förtroendevald behöver
inte heller beredas.


30 § De år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet får nyvalda
fullmäktige besluta om att ändra mandattiden för en nämnd eller att ändra antalet
ledamöter eller ersättare i en nämnd utan föregående beredning.


31 § Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning.
Fullmäktige skall dock inhämta förklaringar över de anmärkningar som har
framställts i revisionsberättelsen.
Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också utan
ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag skall återkallas
enligt 4 kap. 10 §. Lag (1999:621).


32 § Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts, om
samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.


33 § En motion bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från
det att motionen väcktes.
Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som
har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid.
Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning.


34 § Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som
fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från medlemmar i
kommunen eller landstinget.
Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något
liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknande förfarande får
valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras
av det.
Skall synpunkter inhämtas genom en omröstning får fullmäktige besluta att
det, med tillämpning av 7 kap. vallagen (1997:157), skall framställas röstlängd
och röstkort för omröstningen.
Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen
(1994:692) om kommunala folkomröstningar.
Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller anlita valnämnden i
kommun som är förbundsmedlem. Lag (1997:826).


35 § Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av att
ett landsting anlitar valnämnden.

Bordläggning


36 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av de
närvarande ledamöterna.
För bordläggning i fråga om val eller tidigare bordlagt ärende krävs dock
enkel majoritet.


37 § Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om
fullmäktige inte beslutar något annat.

Offentlighet och ordning vid sammanträdena


38 § Fullmäktiges sammanträden är offentliga.
Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende skall hållas
inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även när
de inte tjänstgör.


39 § Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen
vid sammanträdena.
Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte efter tillsägelse
rättar sig.

Hur ärendena avgörs


40 § Ordföranden skall se till att bara sådana ärenden avgörs som har kungjorts
enligt föreskrifterna i 8-11 §§.
Ett brådskande ärende får dock avgöras utan hinder av nämnda föreskrifter,
om samtliga närvarande ledamöter beslutar det.
Att brådskande ärenden i vissa fall får avgöras utan beredning framgår av 32
§.


41 § När överläggningen har avslutats, lägger ordföranden fram förslag till
beslut.
Förslagen skall utformas så, att de kan besvaras med ja eller nej.
Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats och
befäster beslutet med klubbslag, om inte omröstning begärs.


42 § Om omröstning begärs, skall den ske öppet utom i ärenden som avser val
eller anställning av personal.


43 § Om inte något annat är föreskrivet, bestäms utgången genom enkel
majoritet.


44 § Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas beslutet dock
genom lottning.


45 § Ordföranden skall vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om
ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks.
Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden
anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan
författning. Fullmäktige får dock besluta att förslaget ändå skall läggas fram.

Proportionella val


46 § Under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om
proportionellt valsätt skall följande val vara proportionella:
1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
2. val av revisorer och revisorsersättare som avses i 9 kap. 1 och 2 §§,
3. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för aktiebolag, ekonomiska
föreningar eller stiftelser eller revisorer och revisorssuppleanter som skall
granska en sådan styrelses förvaltning och
4. val av ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen samt
revisorer och revisorsersättare i kommunalförbund.
Om inte något annat följer av förbundsordningen, skall det som sägs i första
stycket tillämpas, när den beslutande församlingen i ett kommunalförbund väljer
ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder, de beslutande
organens beredningar samt revisorer och revisorsersättare. Lag (1997:550).


47 § har upphävts genom lag (1992:355).


48 § Om fullmäktiges val av ledamöter och ersättare i vissa statliga styrelser och
andra organ finns det särskilda föreskrifter.

Interpellationer och frågor


49 § Interpellationer skall avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller
en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör
myndighetsutövning mot någon enskild.


50 § Interpellationerna skall ha ett bestämt innehåll och vara försedda med
motivering. De bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för
kommunen eller landstinget.


51 § Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpellation får
ställas.


52 § Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i en
nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt som
fullmäktige bestämmer.
Om borgarråd finns i Stockholms kommun, får fullmäktige besluta att
interpellationer får ställas bara till borgarråden eller vissa av dem.
Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller landsting som bildat en gemensam
nämnd får ställa interpellationer om nämndens handläggning. Interpellationer
skall riktas till nämndens ordförande. Lag (1997:550).


53 § Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får överlåta besvarandet
av en interpellation till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för ett sådant
företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ eller till ordföranden i styrelsen eller
annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem
i. Lag (1997:550).


54 § För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor.
Vad som sägs i 49 och 51-53 §§ skall då tillämpas.


55 § En fråga skall ha ett bestämt innehåll.
Den får vara försedd med en kort inledande förklaring.


56 § När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar
delta i överläggningen.

Protokollet


57 § Vid sammanträdena skall protokoll föras på ordförandens ansvar.


58 § Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort
och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt.


59 § Protokollet skall för varje ärende redovisa
1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,
2. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,
3. genomförda omröstningar och hur de har utfallit,
4. vilka beslut som har fattats,
5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna
omröstningar, samt
6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten.


60 § I protokollet skall anges vilka interpellationer och frågor som har ställts och
vilka interpellationer och frågor som har besvarats.


61 § Ett protokoll skall justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet på det
sätt som fullmäktige har bestämt.


62 § Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats skall justeringen
tillkännages på anslagstavlan. Av tillkännagivandet skall framgå var protokollet
finns tillgängligt samt vilken dag det har anslagits. Tillkännagivandet får inte tas
bort från anslagstavlan före utgången av den tid som gäller för överklagande
enligt 10 kap. 6 § första stycket.
Bevis om anslagsdagen skall tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt.
I landstingen skall tillkännagivandet även införas i de tidningar som avses i
10 §.

Arbetsordningen


63 § Fullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för fullmäktiges sammanträden och handläggningen av ärendena.


64 § Arbetsordningen skall alltid innehålla föreskrifter om
1. antalet ledamöter i fullmäktige,
2. när sammanträden skall hållas,
3. anmälan av hinder att delta i sammanträden,
4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring,
5. vem som skall föra ordet, tills ordförande utsetts,
6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar,
7. förfarandet vid omröstningar,
8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, samt
9. formerna för justeringen av protokollen.

6 kap. Styrelsen och övriga nämnder

Styrelsens uppgifter


1 § Styrelsen skall leda och samordna förvaltningen av kommunens eller
landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet.
Styrelsen skall också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i
sådana företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ och sådana kommunalförbund
som kommunen eller landstinget är medlem i. Lag (1997:550).


2 § Styrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens
eller landstingets utveckling och ekonomiska ställning.
Styrelsen skall också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra
myndigheter göra de framställningar som behövs.


3 § Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen
eller landstinget begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att
styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.


4 § Det åligger styrelsen särskilt att
1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av fullmäktige med de
begränsningar som framgår av 5 kap. 29-32 §§,
2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen,
3. verkställa fullmäktiges beslut, och
4. i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen.


5 § Fullmäktige får besluta att en annan nämnd än styrelsen helt eller delvis skall
sköta om förvaltningen och verkställigheten i fråga om egendom samt verkställa
fullmäktiges beslut. Fullmäktige får också besluta att en annan nämnd helt eller
delvis skall ha hand om sin medelsförvaltning.


6 § Styrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens eller landstingets
talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan skall göra det på grund av lag
eller annan författning eller beslut av fullmäktige.
Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av
fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet.

Nämndernas ansvar för verksamheten


7 § Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs
i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de
föreskrifter som gäller för verksamheten.
De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att
verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.
Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3
kap. 16 § har lämnats över till någon annan. Lag (1999:621).


8 § Nämnderna skall verka för att samråd sker med dem som utnyttjar deras
tjänster.

Antalet ledamöter och ersättare


9 § Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal som
fullmäktige bestämmer. I styrelsen får antalet ledamöter inte vara mindre än fem
och antalet ersättare bör vara lika stort som antalet ledamöter.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall fullmäktige bestämma i vilken
ordning som de skall tjänstgöra.
Ledamöter och ersättare i en gemensam nämnd väljs av fullmäktige i de
samverkande kommunerna och landstingen. Var och en av de samverkande
kommunerna och landstingen skall vara representerade i den gemensamma
nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare skall vara lika
många som antalet ledamöter. Lag (1997:550).


10 § Fullmäktige skall besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnderna.


11 § Även de ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndernas
sammanträden och skall underrättas om tid och plats för sammanträdena.
Fullmäktige skall besluta i vilken utsträckning ersättarna skall ha rätt att delta
i överläggningarna och få sin mening antecknad i protokollet.

Mandattider


12 § Ledamöterna och ersättarna i styrelsen väljs för fyra år, räknat från och
med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet.
Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid skall räknas från och
med det sammanträde då valet förrättas intill det sammanträde då val av styrelse
förrättas nästa gång. I ett sådant fall skall nyvalda fullmäktige välja styrelsen vid
fullmäktiges första sammanträde. Lag (1994:998).


13 § Fullmäktige bestämmer mandattiderna för andra nämnder än styrelsen.


14 § Om ledamot avgår under mandattiden, skall fyllnadsval förrättas.
Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, inträder i stället en
ersättare i enlighet med den ordning som har bestämts för ersättarnas
tjänstgöring.
Om fullmäktige har återkallat uppdragen för de förtroendevalda enligt 4 kap.
10 a § 1, skall val av nya ledamöter och ersättare förrättas. Lag (1994:690).

Ordförande och vice ordförande


15 § Fullmäktige skall, för den tid som fullmäktige bestämmer, bland nämndens
ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande.


16 § Fullmäktige skall meddela föreskrifter om vem som skall fullgöra
ordförandens uppgifter när varken ordföranden eller en vice ordförande kan
tjänstgöra.


17 § har upphävts genom lag (1994:690).

Tidpunkt för sammanträdena


18 § Nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden.
Sammanträden skall hållas också om minst en tredjedel av nämndens
ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs.

Närvarorätt för utomstående


19 § En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en annan
nämnd eller beredning, en revisor eller en revisorsersättare, en anställd hos
kommunen eller landstinget eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett
sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar.
Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det, delta i
överläggningarna men inte i besluten. Lag (1999:621).


19 a § En nämnds sammanträden skall hållas inom stängda dörrar. Nämnden
får dock besluta att dess sammanträden skall vara offentliga, om fullmäktige har
medgett det.

En nämnds sammanträden skall dock alltid hållas inom stängda dörrar i
ärenden
1. som avser myndighetsutövning, eller
2. i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess
enligt sekretesslagen (1980:100). Lag (1994:690).

Utskott och nämndberedningar


20 § Fullmäktige får bestämma att en nämnd skall ha ett eller flera utskott.
Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv
bestämma att utskott skall finnas.


21 § Av 33 § framgår att en nämnds beslutanderätt får delegeras till ett utskott.
Ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden.
En nämnd får i övrigt tillsätta de nämndberedningar som behövs.


22 § En nämnd skall välja utskott bland ledamöterna och ersättarna i nämnden.
Därvid skall föreskrifterna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt
tillämpas. Lag (1992:355).

Beslutförhet


23 § En nämnd får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är
närvarande.

Jäv


24 § En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd
får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta
åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov.
Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom,
skall självmant ge det till känna.
Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt
i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får
delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutför utan
honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.
Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande
av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet. Lag (1994:690).


25 § En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är
jävig, om
1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller
syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas
medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående,
2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller
för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
3. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken,
eller
4. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba
förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.


26 § Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.


27 § Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller
landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller
landstinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, skall jäv enligt 25 § 2 eller
4 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är
ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit.
Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser
myndighetsutövning mot enskilda.
Jäv enligt 25 § 4 skall inte heller anses föreligga enbart på grund av att den
som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i handläggningen av
ärendet hos en annan nämnd. Lag (1994:690).

Hur ärendena avgörs


28 § I fråga om förfarandet när en nämnd fattar beslut skall 5 kap. 41-44 §§
tillämpas.


29 § För bordläggning av ett ärende i en nämnd krävs det enkel majoritet.

Protokollet


30 § Vid ett sammanträde skall protokoll föras.
I fråga om protokollens förande, innehåll, justering och hur justeringen
tillkännages skall 5 kap. 57-62 §§ tillämpas. Tillkännagivandet behöver dock inte
införas i någon tidning.
Justeringen av en gemensam nämnds protokoll skall tillkännages på var och
en av de samverkande kommunernas och landstingens anslagstavlor.
Tillkännagivandet behöver inte införas i någon tidning. Lag (1997:550).

Delgivning


31 § Delgivning med en nämnd sker med ordföranden eller med den som enligt
ett reglemente eller ett särskilt beslut är behörig att ta emot delgivningar.

Reglementen


32 § Fullmäktige skall utfärda reglementen med närmare föreskrifter om
nämndernas verksamhet och arbetsformer.
Reglementet för en gemensam nämnd skall antas av fullmäktige i var och en
av de samverkande kommunerna eller landstingen. Lag (1997:550).

Delegering av ärenden inom en nämnd


33 § En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en
anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett
visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34 §.
En gemensam nämnd får även under samma förutsättningar uppdra åt en
anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta på
nämndens vägnar. Lag (1997:550).


34 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller
kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med
anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har
överklagats,
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell
beskaffenhet eller annars av större vikt, och
4. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter.


35 § Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 33 § skall anmälas till
nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske.


36 § En nämnd får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som nämnden
har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att
nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid
nämndens nästa sammanträde.


37 § Om en nämnd med stöd av 33 § uppdrar åt en förvaltningschef inom
nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt
förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller
landstinget att besluta i stället. Sådana beslut skall anmälas till chefen.


38 § Om en nämnd med stöd av 33 § uppdrar åt en anställd att besluta på
nämndens vägnar, får nämnden uppställa villkor som innebär att de som utnyttjar
nämndens tjänster skall ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan
beslutet fattas.
Nämnden får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om
företrädare för dem som utnyttjar nämndens tjänster har tillstyrkt beslutet.

Drätselnämnd


39 § har upphävts genom lag (1994:690).


40 § har upphävts genom lag (1994:690).


41 § har upphävts genom lag (1994:690).


42 § har upphävts genom lag (1994:690).

7 kap. Medbestämmandeformer

Partssammansatta organ


1 § Om inte något annat följer av lag eller annan författning, får det i en kommun
eller ett landsting lämnas över till partssammansatta organ att inom en nämnds
verksamhetsområde svara för beredning, förvaltning och verkställighet.
Detta gäller dock bara ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller
landstinget som arbetsgivare och dess anställda, samt beträffande en gemensam
nämnd, förhållandet mellan de samverkande kommunerna eller landstingen som
arbetsgivare och deras anställda. Lag (1997:550).


2 § Partssammansatta organ får inte avgöra frågor som avser verksamhetens
mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.
De får inte heller avgöra ärenden som avser myndighetsutövning mot någon
enskild.


3 § Partssammansatta organ inrättas av fullmäktige.


4 § Fullmäktige skall fastställa ett partssammansatt organs uppgifter,
sammansättning, mandattid och verksamhetsformer i ett reglemente.


5 § Ett partssammansatt organ skall bestå av företrädare för dels kommunen eller
landstinget, dels de anställda.
Kommunens eller landstingets företrädare väljs av fullmäktige eller, om
fullmäktige bestämmer det, av en nämnd.
De anställdas företrädare utses av den eller de lokala
arbetstagarorganisationer som kommunen eller landstinget har slutit
kollektivavtal med om partssammansatta organ.


6 § På ett partssammansatt organ skall tillämpas
1. 4 kap. 22 § om reservation,
2. 6 kap. 24-27 §§ om jäv, och
3. 6 kap. 30 § om protokollföring, protokolls innehåll, justering av protokoll
och tillkännagivande om justeringen.


7 § En nämnd inom vars verksamhetsområde ett partssammansatt organ har
tillsatts får återkalla uppdrag som har lämnats över till organet, om det finns
synnerliga skäl för det.

Närvarorätt för personalföreträdare


8 § Företrädare för de anställda hos en kommun eller ett landsting
(personalföreträdare) får, i den omfattning som anges i 9-13 §§, närvara vid
sammanträden med andra nämnder än styrelsen. Företrädare för anställda i
kommuner eller landsting som samverkar i en gemensam nämnd får i
motsvarande omfattning närvara vid sammanträden med den gemensamma
nämnden.
Närvarorätt saknas dock vid revisorernas sammanträden, i patientnämnder,
valnämnder och överförmyndarnämnder. Lag (1999:621).


9 § Personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds behandling av
ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller landstinget som
arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får i särskilda fall besluta att
personalföreträdarna får närvara även vid behandlingen av andra ärenden.


10 § Personalföreträdarna har inte rätt att närvara när ärenden av följande slag
handläggs:
1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida inte
ärendet rör en obestämd krets av enskilda,
2. förhandlingar med en arbetstagarorganisation,
3. uppsägningar av kollektivavtal,
4. arbetskonflikter,
5. rättstvister mellan kommunen eller landstinget och en
arbetstagarorganisation, och
6. ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster. Lag
(1994:690).


11 § Personalföreträdarna har rätt att delta i nämndens överläggningar men inte i
besluten.


12 § En nämnd är skyldig att, med iakttagande av föreskrifterna i sekretesslagen
(1980:100), lämna personalföreträdarna de upplysningar som behövs för deras
verksamhet.


13 § Personalföreträdarna utses särskilt för varje nämnd bland de anställda hos
kommunen eller landstinget, i första hand bland dem som är anställda inom
nämndens verksamhetsområde.
Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en av dem får
finnas för varje nämnd.


14 § Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer
som kommunen eller landstinget har kollektivavtal med.


15 § Vad som föreskrivs i denna lag om jäv för den som skall handlägga ett
ärende hos en nämnd skall gälla också för personalföreträdare i nämnden.

Jäv enligt 6 kap. 25 § 4 skall dock inte anses föreligga enbart på grund av att
personalföreträdaren
1. är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisation som har
intressen att bevaka i ärendet, eller
2. har, i den egenskap som anges i 1, företrätt organisationen i en sådan
förhandling i ärendet som har ägt rum enligt lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet.

16 § Personalföreträdarna skall kallas till sammanträden på samma sätt som
gäller för ledamöterna i nämnden. Ersättarna kallas bara när de skall tjänstgöra
som personalföreträdare.


17 § Beslut som fattas vid ett sammanträde dit personalföreträdarna har tillträde
blir inte ogiltiga på grund av att personalföreträdarna eller någon av dem inte har
kallats till sammanträdet.

Självförvaltningsorgan


18 § Om inte något annat följer av lag eller annan författning, får fullmäktige
besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att
helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Lag
(1994:690).


19 § Nämnden skall i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets
uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. Lag (1994:690).


20 § Ett självförvaltningsorgan skall bestå av företrädare för dem som nyttjar
anläggningen eller institutionen och de anställda där. Företrädarna för nyttjarna
skall vara fler än dem som företräder de anställda.
Nämnden väljer på förslag av nyttjarna de ledamöter och ersättare som skall
företräda nyttjarna och på förslag av de anställda dem som skall företräda de
anställda. Lag (1994:690).


21 § De ledamöter och ersättare som företräder nyttjarna har rätt till den ledighet
från sina anställningar som behövs för uppdraget och de ekonomiska förmåner
som fullmäktige bestämt för de förtroendevalda i kommunen eller landstinget.
Lag (1994:690).


22 § En nämnd får helt eller delvis återkalla ett uppdrag som har givits till ett
självförvaltningsorgan, om det finns särskilda skäl för det.
Detsamma gäller uppdraget för enskild ledamot. Lag (1994:690).

8 kap. Ekonomisk förvaltning

Mål för den ekonomiska förvaltningen


1 § Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin
verksamhet.

Medelsförvaltningen


2 § Kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att
krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.


3 § Fullmäktige skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen.


3 a § Fullmäktige skall meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel
avsatta för pensionsförpliktelser. I föreskrifterna skall det anges hur medlen skall
förvaltas. Därvid skall tillåten risk vid placering av medlen fastställas. Vidare
skall det anges hur uppföljning och kontroll av förvaltningen skall ske.
Föreskrifterna skall omprövas så snart det finns skäl för det. Lag (1998:70).


3 b § Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som
de tillhandahåller.
För tjänster eller nyttigheter som kommuner eller landsting är skyldiga att
tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet. Lag
(1998:70).


3 c § Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot
kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget
tillhandahåller (självkostnaden). Lag (1998:70).

Budgetens innehåll


4 § Kommuner och landsting skall varje år upprätta en budget för nästa
kalenderår (budgetår).
Budgeten för en gemensam nämnd upprättas av den kommun eller det
landsting som har tillsatt nämnden. Budgeten skall upprättas efter samråd med de
övriga samverkande kommunerna och landstingen.
Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Lag
(1997:615).


5 § Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under
budgetåret.
I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare
framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen
beräknas vara vid budgetårets slut.
Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det
negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt
balansräkningen återställas under de närmast följande två åren. Beslut om sådan
reglering skall fattas i budgeten senast det andra året efter det år då det negativa
resultatet uppkom. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan
reglering inte skall göras.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år.
Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Lag (1997:615).

Budgetprocessen


6 § Förslag till budget skall upprättas av styrelsen före oktober månads utgång.
Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november
månad. I så fall skall styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen
för den kommunalskatt eller landstingsskatt som ingår i den preliminära
inkomstskatten under det följande året.


7 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna in sina särskilda
budgetförslag till styrelsen.


8 § Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads utgång.
De år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall budgeten
fastställas av nyvalda fullmäktige.


9 § Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före november
månads utgång, skall fullmäktige ändå fastställa skattesatsen och, i
förekommande fall, avgiftssatsen för begravningsavgiften enligt 9 kap.
begravningslagen (1990:1144) inom denna tid.
Budgeten skall därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäktige
får då fastställa en annan skatte- eller avgiftssats än den som har bestämts
tidigare, om det finns skäl till det. Lag (1999:308).


10 § Styrelsens förslag till budget skall hållas tillgängligt för allmänheten från
och med kungörandet av det sammanträde med fullmäktige då budgeten skall
fastställas.
Den plats där förslaget hålls tillgängligt skall anges i kungörelsen.


11 § I lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.m. finns föreskrifter om skyldighet för
styrelsen att underrätta vissa myndigheter om skattesatsen och om avgiftssatsen
för begravningsavgiften. Lag (1999:308).

Utgiftsbeslut under budgetåret


12 § Om fullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall beslutet
innefatta också anvisning om hur utgiften skall finansieras.

Förbud mot pantsättning


13 § Kommuner och landsting får inte upplåta panträtt i sin egendom till
säkerhet för en fordran.
Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret för lån som
tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen.

Räkenskapsföring och redovisning


14 § Styrelsen och övriga nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper över de
medel som de förvaltar.
Närmare bestämmelser om kommuners och landstings bokföring finns i
lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Lag (1997:615).


15 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast till styrelsen skall redovisa
sin medelsförvaltning under föregående budgetår.


16 § När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar, skall den upprätta en
årsredovisning.
Närmare bestämmelser om årsredovisningen finns i lagen (1997:614) om
kommunal redovisning. Lag (1997:615).


17 § Årsredovisningen skall lämnas över till fullmäktige och revisorerna snarast
möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Lag
(1999:621).


18 § Årsredovisningen skall godkännas av fullmäktige. Det bör inte ske innan
fullmäktige enligt 5 kap. 25 a § beslutat om ansvarsfrihet skall beviljas eller
vägras. Lag (1999:621).


19 § Årsredovisningen skall hållas tillgänglig för allmänheten från och med
kungörandet av det sammanträde med fullmäktige då årsredovisningen skall
godkännas.
Den plats där årsredovisningen hålls tillgänglig skall anges i kungörelsen.
Lag (1997:615).


20 § Fullmäktige får bestämma att allmänheten får ställa frågor om
årsredovisningen vid ett sammanträde med fullmäktige. Lag (1997:615).

Särskilt om kommunalförbund


21 § Föreskrifterna i 6 och 8 §§ gäller inte kommunalförbund.
Förbundsmedlemmarna får meddela föreskrifter i förbundsordningen om de
frågor som avses i 20 §. Lag (1997:826).


22 § I kommunalförbund med förbundsdirektion skall det sammanträde vid
vilket budgeten fastställs vara offentligt. En kungörelse om sammanträdet skall
utfärdas i enlighet med vad som anges i förbundsordningen. Lag (1997:826).


23 § Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är
förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall skjuta till så
stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder
som anges i förbundsordningen. Lag (1997:826).

9 kap. Revision

Val av revisorer och revisorsersättare


1 § Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda
fullmäktige välja revisorer och revisorsersättare för granskning av verksamheten
under de fyra följande åren. Lag (1994:998).


2 § Vid en samlad revision av hela verksamheten skall minst tre revisorer och
lika många ersättare väljas.
Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders
verksamhet skall minst tre revisorer och lika många ersättare väljas för varje
nämnd eller grupp av nämnder.
En gemensam nämnd skall granskas av revisorerna i var och en av de
samverkande kommunerna eller landstingen. Lag (1997:550).


3 § Om en revisor som inte har utsetts vid ett proportionellt val avgår under
mandattiden, får fullmäktige förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid.

Jäv


4 § I fråga om jäv för en revisor och en revisorsersättare skall bestämmelserna i
6 kap. 25 § om jäv tillämpas.
En revisor eller en revisorsersättare som är jävig i ett ärende får inte delta eller
närvara vid behandlingen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som någon
annan inte kan vidta utan olägligt uppskov.
Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom,
skall självmant ge det till känna. Lag (1999:621).


5 § Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon av revisorerna skall de
samfällt besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av
jävsfrågan endast om revisorerna inte är beslutföra utan honom och någon annan
inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.
Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med överklagandet av det
beslut varigenom ärendet avgörs. Lag (1999:621).


6 § Från jäv skall bortses när frågan om partiskhet uppenbarligen saknar
betydelse. Lag (1999:621).

Revisorernas ställning


7 § Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt. Lag (1999:621).

Sakkunnigt biträde


8 § Revisorerna skall i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva
väljer och anlitar i den omfattning som behövs.
De sakkunniga skall ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet
som fordras för att kunna fullgöra uppdraget. Lag (1999:621).

Revisorernas uppgifter


9 § Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god
revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas
verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller
lekmannarevisorer som utsetts i företag enligt 3 kap. 17 och 18 §§, även
verksamheten i de företagen.
Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från
ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och
om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.
Om revisorerna i sin granskning finner att det föreligger misstanke om brott
av förmögenhetsrättslig karaktär skall de anmäla förhållandet till berörd nämnd.
Om nämnden finner att det föreligger misstanke om brott och inte utan oskäligt
dröjsmål vidtar åtgärder, är revisorerna skyldiga att rapportera nämndens
agerande till fullmäktige. Lag (1999:621).


10 § Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser
myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än när handläggningen av
sådana ärenden har vållat kommunen eller landstinget ekonomisk förlust eller när
granskningen sker från allmänna synpunkter. Lag (1999:621).


11 § Vad som sägs om nämnder i 9 § gäller också fullmäktigeberedningar. Lag
(1999:621).

Revisorernas rätt till upplysningar m.m.


12 § Nämnderna och de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa samt de
anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för
revisionsarbetet.
De skall också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar
som nämnderna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar
som berör nämndernas verksamhet. Lag (1999:621).


13 § Vad som sägs om nämnder i 12 § gäller också fullmäktigeberedningar. Lag
(1999:621).

Revisorernas förvaltning


14 § Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med
revisionsuppdraget, om inte fullmäktige bestämmer något annat. Lag
(1999:621).


15 § De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv skall tas
upp i protokoll.
Föreskrifterna i 6 kap. 30 § om justering av protokoll och tillkännagivande
om justeringen skall tillämpas också på revisorernas protokoll. Lag (1999:621).

Revisionsberättelse


16 § Revisorerna skall varje år till fullmäktige avge en berättelse med
redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det
föregående budgetåret.
De sakkunnigas rapporter skall fogas till revisionsberättelsen.
Granskningsrapport enligt 11 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385) som har
lämnats för ett aktiebolag som avses i 3 kap. 17 eller 18 § skall också fogas till
revisionsberättelsen. Lag (1999:621).


17 § Om anmärkning framställs, skall anledningen till denna anges i
revisionsberättelsen.

Anmärkningar får riktas mot
1. nämnder och fullmäktigeberedningar, samt
2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ.
Berättelsen skall innehålla också ett särskilt uttalande huruvida ansvarsfrihet
tillstyrks eller ej. Lag (1999:621).

Revisionsreglemente


18 § Fullmäktige får meddela närmare föreskrifter om revisionen.

Särskilt om kommunalförbund


19 § För kommunalförbund gäller inte 1 och 2 §§.
I kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorer och
revisorsersättare av förbundsfullmäktige. I kommunalförbund med direktion
väljs revisorer och ersättare i enlighet med vad som anges i förbundsordningen.
Lag (1997:550).


20 § I kommunalförbund med förbundsdirektion skall revisorerna avge en
revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Vad
som sägs om fullmäktige i 5 kap. 20 b, 25 a, 25 b och 31 §§ skall beträffande
sådana förbund gälla förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Lag (1999:621).


21 § Om en förbundsdirektion tillsatt en eller flera nämnder, skall revisorerna
avge en särskild revisionsberättelse som avser nämndernas verksamhet till
förbundsdirektionen.
Direktionen prövar frågan om ansvarsfrihet skall beviljas eller inte för de
nämnder som den tillsätter. Lag (1997:550).

10 kap. Laglighetsprövning

Tillämpningsområde


1 § Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av
kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos
länsrätten.
Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på samma sätt av
varje medlem av de samverkande kommunerna och landstingen.
Lagligheten av ett kommunalförbunds beslut får överklagas på samma sätt av
varje medlem av de kommuner eller landsting som ingår i kommunalförbundet
samt av förbundsmedlemmarna. Lag (1997:550).


2 § Följande beslut får överklagas:
1. beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett
kommunalförbund,
2. beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om beslutet inte är av
rent förberedande eller rent verkställande art,
3. beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett partssammansatt
organ i ett kommunalförbund, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent
verkställande art, samt
4. sådana beslut av revisorerna som avses i 9 kap. 15 §. Lag (1999:621).


3 § Föreskrifterna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan författning
finns särskilda föreskrifter om överklagande.

Hur besluten överklagas


4 § Ett beslut överklagas skriftligt.
I sina klagomål skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och de
omständigheter som han stöder sitt överklagande på.


5 § Överklagandet skall ges in till länsrätten. Lag (1995:84).

Klagotid


6 § Överklagandet skall ha kommit in till länsrätten inom tre veckor från den dag
då det tillkännagavs på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets
anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Tidsfristen för överklagande
av en gemensam nämnds beslut räknas från det att tillkännagivandet, att protokoll
över beslutet justerats, har anslagits på anslagstavlorna i samtliga samverkande
kommuner och landsting.
Anslaget om protokollsjusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan under
hela klagotiden för att tiden skall löpa ut. Lag (1997:550).


7 § Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till kommunen,
landstinget eller kommunalförbundet i stället för till länsrätten, skall
överklagandet ändå prövas. Detsamma gäller när överklagandet av en gemensam
nämnds beslut kommit in till någon av de samverkande kommunerna eller
landstingen. Lag (1997:550).

Grunder för laglighetsprövningen


8 § Ett överklagat beslut skall upphävas, om
1. det inte har tillkommit i laga ordning,
2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen
eller landstinget,
3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller
4. beslutet strider mot lag eller annan författning.
Första stycket punkterna 3 och 4 gäller inte beslut enligt 8 kap. 5 § tredje
stycket.
Något annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe. Lag
(1997:615).


9 § Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet inte
upphävas. Detsamma gäller om beslutet har kommit att förlora sin betydelse till
följd av senare inträffade förhållanden.


10 § Vid prövningen av överklagandet får inte beaktas andra omständigheter än
sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång.

Processuella frågor


11 § Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall
kommunen, landstinget, gemensam nämnd eller kommunalförbundet anses som
part. Lag (1997:550).


12 § Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får inte
gälla sådana brister i skrivelsen med överklagandet som består i att denna inte
anger den eller de omständigheter på vilka klaganden stöder sitt överklagande.
Föreskriften i 29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta
till det bättre för enskild skall inte tillämpas.


13 § Föreskrifter om hur länsrättens beslut överklagas finns i
förvaltningsprocesslagen (1971:291).
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:84).


14 § Om länsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får bara
klaganden själv överklaga beslutet.
Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det
verkställs, får domstolens beslut överklagas av kommunen eller landstinget och
av deras medlemmar samt, i fråga om beslut av en gemensam nämnd, av
nämnden och medlemmarna i de samverkande kommunerna och landstingen.
Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut av ett
kommunalförbund eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut
överklagas av förbundet, av varje kommun och landsting som är medlem i
förbundet och av deras medlemmar. Lag (1997:550).

Rättelse av verkställighet


15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga kraft
och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat beslutet se till
att verkställigheten rättas i den utsträckning som det är möjligt.

Övergångsbestämmelser

1991:900
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
2. Genom den nya lagen upphävs
- lagen (1969:596) om kommunalt partistöd,
- kommunallagen (1977:179),
- lagen (1977:180) om införande av kommunallagen (1977:179),
- lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna,
- lagen (1983:565) om politiska sekreterare i kommuner och
landstingskommuner, och
- lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna.
3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till föreskrifter som har
ersatts genom föreskrifter i denna lag, skall i stället de nya föreskrifterna
tillämpas.
4. Rikets indelning i landsting ändras inte genom den nya lagen.
5. Föreskrifterna i 3 kap. 17 och 18 §§ skall från och med den 1 januari 1993
tillämpas också på sådana företag till vilka en kommun eller ett landsting har
överlämnat en angelägenhet före denna lags ikraftträdande.
6. Vid prövningen av kommunalbesvär över beslut som har meddelats före
utgången av år 1991 skall äldre föreskrifter tillämpas.
1995:84
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före
ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1997:550
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om bestämmelserna om gemensam nämnd den
1 augusti 1997, och i övrigt den 1 januari 1998, då kommunalförbundslagen
(1985:894) skall upphöra att gälla.
2. Äldre föreskrifter får dock tillämpas i fråga om kommunalförbund som bildas
före den 1 januari 1998, dock längst till och med den 31 december 2002.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om sådant beställarförbund och
kommunalförbund som bildats enligt lagen (1994:566) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso-
och sjukvård och socialtjänst.
1997:615
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
3. De nya föreskrifterna i 8 kap. 4 och 5 §§ skall, trots vad som föreskrivs i
övergångsbestämmelserna till lagen (1997:550) om ändring i kommunallagen
(1991:900), tillämpas även i fråga om kommunalförbund som bildats före den 1
januari 1998.
1999:621
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Fullmäktiges sammanträde enligt 5
kap. 25 a § såvitt avser revisionen av 1999 års verksamhet får dock hållas senast
före utgången av december år 2000. Till utgången av år 2000 får 8 kap. 17 §
tillämpas i sin äldre lydelse.