1. Vi vill även betona att antalet felbehandlingar måste minskas. Inför felrapportering och felsammanställning av sjukvården liknande flygets haverikommission! —Ge också möjlighet för anonyma anmälningar!
2. Vi vill att en nordisk vaccinationsfabrik skapas genom ett samnordiskt statligt åtagande. Befolkningen ska få skydd i händelse av en allvarlig influensaepidemi i form av fågelinfluensa, spanska sjukan eller liknande.
Vi vill även skapa en nationell allmän vaccinering mot meningskocker och pneumokocker för att rädda barns liv.
3. Lättare former av tvångsvård ska efter domstolsbeslut kunna ske även inom den psykiatriska hemsjukvården.
4. Även de som får svårare handikapp efter 65 års ålder ska ges rätt till handikappersättning och rätt till LSS/LASS-insatser (dvs. rätt till personliga assistenter och liknande stöd).
5. De som beviljats personliga assistenter ska ges rätt att få hjälp av dem, även när de intas på sjukhus eller annan institution. Idag är så inte fallet, vilket skapar svåra situationer för multihandikappade på sjukhus, där ordinarie vårdpersonal ej klarar av att hjälpa dem utan assistenterna.
6. Dagens system med godtyckliga bedömningar och ersättningar vid olycksfall och trafikskador måste reformeras. Personskadedelen i den obligatoriska trafikförsäkringen ska lyftas ut och få placeras frivilligt av den enskilda i valfritt försäkringsbolag, så att den fria konkurrensen kan skapa bättre rättsskydd osv. —Alla legitimerade läkare ska underställas Socialstyrelsens kontrollsystem, så att en medicinsk sanning inte kan variera med läkarens anställningsvillkor utan är knuten till person.
En statlig instans för medicinsk bedömning i skadeärenden ska inrättas med kontrollsystem, så att endast reellt kompetenta och neutrala läkare används som sakkunniga. På detta vis kan rättstryggheten för alla skadade i försäkringsärenden förstärkas.
7. Vi vill att nyvalsmöjlighet införs för samtliga genom allmänna val utsedda församlingar och att folkomröstningar också ska kunna äga rum i kommunalförbund och landstingsförbund.
8. Alla politiska organisationer och initiativtagare/kampanjorganisationer till folkomröstningar bör bli skyldiga att ange var de får sina ekonomiska bidrag ifrån.
9. Vi vill att Statens Skola för Vuxna i Norrköping återupprättas i tidigare form. Vi vill skapa bättre möjligheter till rena brevstudier och varvade distansstudier på grundskole- och gymnasienivå för de många i Sverige, som ej kan gå på vanliga KomVux-kurser!
10. En nationell fond bör skapas för finansiering av särskilt dyrbara nya läkemedel, så att särskilt de cancersjukas och reumatikernas behov av ny kostsam medicin tillgodoses.
11. En fristående författningsdomstol ska kunna pröva om våra lagar och riksdagsbeslut är förenliga med våra grundlagar.
12. En liten del av intäkterna för varje producerad KiloWatt-timme ska tillföras alla de kommuner som har elkraftsproduktion. Vi vill att glesbygdens resurser värdesätts.

Tillägg två, som omfattar vårt särskilda program för psykiatrin.

Vårt psykiatriprogram

Dalarnas sjukvårdspartis inställning, utgångspunkter och krav, i arbetet med att främja psykisk hälsa!

Att vara människa innebär mer än att vara vid liv. Det innebär rätten att vilja och välja, att veta och tro. Det innebär också rätten att vara tillsammans med andra människor på sina egna villkor och att vara fri att älska och att arbeta.

Även om man lider av psykisk sjukdom och till följd av detta får långvariga funktionsnedsättningar så är man fortfarande människa. Man är inte sin sjukdom eller sitt funktionshinder. Man är en människa. Om man har ett eller flera funktionshinder behöver man dock ibland fler insatser än andra för att kunna leva ett bra liv. —Det är i mötet med en oförstående omgivning och ett oförstående samhälle som funktionshindret blir till ett handikapp.

Med detta menar vi givetvis inte att psykiska sjukdomar enbart drabbar unga, men däremot att det första insjuknandet oftast sker i unga år. Vid 14 års ålder har enligt en ledande vetenskaplig studie hälften av alla de psykiskt sjuka redan insjuknat. Om vi ska kunna minska lidandet och hjälpa psykiskt sjuka att få en bättre prognos är det därför oerhört viktigt att man får professionell hjälp snabbt, redan när man som barn eller tonåring får sin första ångestattack, depression eller psykos.

Även rent kostnadsmässigt skulle effektiv hjälp tidigt insatt kunna minska samhällets kostnader för dessa sjukdomsgrupper. Obehandlad psykisk sjukdom som förvärras med tiden är starkt kopplad till misslyckad skolgång, arbetslöshet och social utslagning liksom till sämre fysisk hälsa och missbruksproblem.

Idag är dock tidig behandling knappast regeln, köerna till de barnpsykiatriska mottagningarna växer sig allt längre och de kognitiva terapeuter som enligt olika undersökningar kan erbjuda en effektiv hjälp vid depressioner och social fobi är en påtaglig bristvara särskilt inom offentlig vård. Problemet förvärras av att många psykoterapeuter som ej är läkare idag inte tillåts ansluta sig till landstinget, och att det därför inte går för behandlande läkare, att skriva en remiss med kostnadsreducering för patienten till många privata terapeuter.

Vad gäller platser inom sluten vård, dvs. sängplatser har både barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin fått kännas vid ännu värre nerskärningar än de som drabbat övrig vård.

Alla människor är lika mycket värda.

Människovärdet har vi oavsett om vi anses produktiva

eller inte, oavsett om vi är unga eller gamla, fattiga eller rika.

Men rättigheter och skyldigheter måste tillgodoses och

fullgöras på olika sätt utifrån vars och ens förmåga.

Vi har olika förutsättningar och gör olika livsval.

Vissa har funktionshinder, andra inte.

Medicinering kan sättas in i ett akutskede men skall alltid, om sjukdomsbilden fortsätter, kompletteras med någon form av terapeutisk behandling. En annorlunda mer generös inställning till olika former av terapier krävs. Vi ser att familjeterapi särskilt bör byggas ut till stöd för utsatta.

Se personer med psykiska funktionshinder som fullvärdiga medlemmar i samhället när det gäller sociala och legala rättigheter och skyldigheter.

De behov personer med psykiska funktionshinder har skall vara synliga, accepterade och tillgodosedda utifrån individens egna resurser. Kunskapen om psykiska funktionshinder i samhället måste öka.

Eftersom varken psykiska eller fysiska handikapp slutar att uppkomma vid 65 års ålder, anser vi ej att dagens begränsningsregler om att varken handikappersättning eller bistånd enligt LSS/LASS (personliga assistenter med mera) inte får erbjudas de som insjuknar efter 65 års ålder, är rimliga eller värdiga. Vi vill att alla oavsett ålder och tidpunkt för insjuknandet som uppfyller villkoren om att mera omfattande funktionsnedsättning föreligger ska kunna beviljas handikappersättning, personlig assistans och övriga insatser enligt LSS/LASS-lagen. 65-års regeln ska helt avskaffas. Aldrig förr har en rättighetslag gett den enskilde möjligheter att styra hjälpen helt och hållet efter sina egna behov och önskemål, därför måste alla nyinsjuknade inklusive de psykiskt sjuka som får ett mera omfattande handikapp, ges rätt till sådana insatser oavsett ålder när man blir sjuk eller handikappad!

Att återhämta sig från psykisk sjukdom är en komplicerad process som kräver många, olika och kontinuerliga insatser för att lyckas. Den övergripande målsättningen med vård och behandling skall vara att uppnå återhämtning. Avgörande är en helhetssyn med individen i fokus samt samverkan mellan olika huvudmän.

-Vi vill påminna om vad vi på annan plats framfört om att anhörigvårdare måste erbjudas rimlig pensionsgrundande ersättning, avlastning och utbildning. Både för psykiskt och fysiskt sjuka står anhörigvårdare för den största delen av vården, den offentliga vården svarar bara för en mindre del. Många anhörigvårdare belastas idag alltför hårt genom sjukvårdens talrika nedskärningar inte minst inom rehabiliteringen, vilket riskerar att leda till påtaglig översjuklighet hos dessa i framtiden. Vi vill poängtera att vissa patienter har ingen anhörig till hands, anhörigas insatser är och ska vara frivilliga.

Bristande kunskaper om psykiska funktionshinder och de handikapp de förorsakar utgör hinder för utvecklingen av rehabiliteringsinsatser. Det ligger i samhällets intresse, såväl samhällsekonomiskt som humanitärt, att undanröja dessa hinder.

För att förebygga att funktionsnedsättningar blir permanenta eller ökar är det viktigt att rehabiliteringsinsatser erbjuds frikostigt och tidigt i förloppet.

Personer med psykiska funktionshinder har rätt till en målinriktad rehabilitering där den enskilde och om möjligt anhöriga har inflytande vid planering, genomförande och uppföljning. Rehabiliteringen skall vara individuell och innehålla det som praktiskt krävs för att individen skall åtnjuta full delaktighet, hög livskvalitet och självständighet. Rehabilitering skall återge individen tro på sig själv och framtiden!

Friskvård, med fokus på kosthållning, motion och kroppslig hälsa, liksom information om den egna sjukdomen, är viktiga inslag i rehabiliteringen. Personer med psykiska funktionshinder skall tillåtas känna sorg vid påfrestande livserfarenheter och då få gå igenom en sorgeprocess, som en del av rehabiliteringen.

Brister i grundläggande skolkunskaper är mycket utbredda i alla åldrar bland personer med psykiska funktionshinder. Det är vanligt att de första psykosgenombrotten inträffar under gymnasietid eller vid högre studier, men redan som barn insjuknar många psykiskt funktionshindrande i till exempel depression, och de får då lätt problem med att orka med skolan. Det är av största vikt att det finns olika möjligheter att återuppta avbrutna studier.

Anpassad specialundervisning med fler speciallärare och specialpedagoger är här av stor vikt. Landstinget behöver göra mer för barn med särskilda behov!

Åtgärda brister i grundläggande skolkunskaper orsakade av tidigt insjuknande! Utestäng ingen från utbildning på grund av att studieformen inte är anpassad. Studier på högskolenivå skall kunna bedrivas utan att eventuella ekonomiska ersättningar som aktivitetsbidrag och sjukersättning går förlorade. Erbjud kontinuerligt stöd i form av mentors- och kuratorsinsatser vid folkhögskole- och högskolestudier. Erbjud särskilda stödinsatser vid examination.

Arbete är en betydelsefull del i människors liv när det gäller möjlighet till egen försörjning, social gemenskap, personlig utveckling samt för den egna identiteten och egenvärdet. Många personer med psykiska funktionshinder får dock antingen aktivitetsbidrag eller sjukersättning (beroende på ålder) för sin försörjning. —Varken den öppna arbetsmarknaden eller de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som finns är anpassade till personer med psykiska funktionshinder. Rehabilitering och en fördomsfri miljö är grundläggande förutsättningar för att även personer med psykiska funktionshinder skall ha möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden.

Tillämpa diskrimineringslagen, som ger personer med psykiska funktionshinder rätt till arbete på samma villkor som övriga medborgare! Alla arbetsgivare skall undersöka sina möjligheter att skapa förutsättningar till arbetsträning och anställning i sin verksamhet. Det skall finnas flexibilitet mellan ersättningssystemen och den öppna marknaden.

Det skall finnas en aktiv samverkan mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstingen och kommunerna. Arbetsgivarna skall ansvara för stöd och handledning i arbetssituationen.

Personer med psykiska funktionshinder som har aktivitetsbidrag eller sjukersättning har betydligt sämre levnadsvillkor när det gäller privatekonomi, rättssäkerhet och socialt umgänge än andra handikappgrupper i allmänhet och hela befolkningen i synnerhet.

Den ekonomiska situationen för personer med psykiska funktionshinder måste tryggas och rättssäkerheten behöver stärkas generellt. Personer med psykiska funktionshinder skall ha en ekonomisk grundtrygghet. Personer med psykiska funktionshinder ska ha rätt till olika stödinsatser och ersättningar. Vi anser att en patienträttighetslag ska införas i Sverige som garanterar vård för både psykiskt och fysiskt sjuke och där den sjuke ges rätt att överklaga hos förvaltningsdomstol om man nekas sjukvård, vilket inte går idag.

Uppmärksamma och förhindra risken att hamna i missbruk och hot om vräkning! Personer med psykiska funktionshinder skall ha full rätt att teckna person- och sakförsäkringar. Anhörigas ekonomi skall inte urholkas i samband med att problem uppstår runt en person med psykiska funktionshinder.

Många personer med psykiska funktionshinder och deras anhöriga blir ofta socialt isolerade på grund av samhällets okunskap och fördomar om psykiska sjukdomar. Ensamhet och isolering är påtaglig, den sociala kontrollen sträng och risken för att utnyttjas av andra personer är överhängande. Man behöver ofta hjälp för att få möjlighet att frigöra sig och skapa ett eget liv.

Personer med psykiska funktionshinder har samma rättigheter och skyldigheter som alla andra när det gäller föräldraskap. Om behov finns skall hjälp- och stödinsatser vid föräldraskap vara en självklarhet för personer med psykiska funktionshinder.

Erbjud barn till föräldrar med psykisk sjukdom stöd och pedagogisk hjälp. Vid ett eventuellt omhändertagande av barn till föräldrar med psykisk sjukdom skall kontakten upprätthållas och underlättas så långt det är möjligt mellan barn och föräldrar och även mellan barnet och alla andra betydelsefulla medlemmar av barnets personliga nätverk. Socialstyrelsens Personliga Ombud ska ges rätt och resurser att även hjälpa barn och ungdomar under 18 års ålder som antingen är omhändertagna, tvångsvårdade eller som har psykiska funktionshandikapp.

Synliggör och acceptera specifika behov hos personer med psykiska funktionshinder. Gör regelbunden inventering av antalet personer med psykiska funktionshinder och kartlägg deras behov för att kunna planera insatser.

Upprättandet och uppföljande av individuella planer för personer med psykiska funktionshinder skall ske Landsting, kommun och andra huvudmän, till exempel försäkringskassa och arbetsförmedling, som skall samverka med varandra och med den enskilde och dennes sociala nätverk. Som vi på annat håll framfört skall ekonomisk ersättning till anhöriga och närstående som deltar i arbetet med den psykiskt sjuke utgå.

Dialogen med patientföreningarna bör utökas inom psykiatrin.

Orsaken till psykiska sjukdomar och psykosociala funktionshinder har varit föremål för spekulationer, gissningar och myter. Det är därför av största vikt att psykiska sjukdomar hanteras på samma vetenskapliga och seriösa sätt som andra sjukdomar och funktionshinder. Nationella granskningar och utvärderingar spelar en betydande roll i denna utveckling och skall alltid genomföras. Intresseorganisationer som företräder personer med psykiska funktionshinder skall aktivt få delta i aktivt i samhällsplanering och policyarbete.

Ett större och ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenheter skall ske mellan olika länder. Sverige skall verka för ett samarbete över nationsgränserna när det gäller situation och ställning i samhället för personer med psykiska funktionshinder. Sverige skall vara aktivt i WHO:s internationella arbete. Sverige skall gå i spetsen för FN:s arbete för personer med psykiska funktionshinder.

Över huvud taget har rehabilitering satts på undantag inom vården idag, allt fler vårdplatser på både psykiska och somatiska rehabiliteringsavdelningar läggs ner. Detta är tragiskt eftersom avgörandet för om patienten ska kunna återhämta sig till ett meningsfullt liv för det mesta avgörs av om rehabilitering erbjuds eller inte. Den akuta avancerade vården innebär ofta att man räddas till livet, men om man får rehabilitering eller ej avgör sedan vilken livskvalitet man får när ens liv har räddats. Särskilt för kvinnor är det visat att de erbjuds betydligt sämre rehabilitering vid till exempel hjärtsjukdom vilket vi anser är föga jämställt, män och kvinnor måste erbjudas sjukvård på samma villkor både inom psykiatrin och inom sjukvården i övrigt!

AVSKRIFT

"Artikel av Johan Nilsson, Dagens Medicin,

Tel. 08-545 123 08

Hälften av alla patienter som lider av en psykisk sjukdom som innebär ett livslångt handikapp fick de första symtomen redan vid 14 års ålder.

Professor Ronald Kessler och hans kollegor vid Harvard University och University of Michigan i U.S.A. undersökte 9 282 hushåll. Målet var att uppskatta förekomst av och svårighetsgrad av psykisk sjukdom samt hur länge en eventuell sjukdom varar. Studien som publiceras i Archives of General Psychiatry visar bland annat att många psykiska sjukdomar debuterar mycket tidigt i livet- till skillnad från de flesta andra sjukdomar som leder till livslånga handikapp.

Vid 24 års ålder har tre fjärde delar av alla kroniskt psykiskt sjuka insjuknat, det vill säga i en ålder då människa normalt är som mest produktiv och potentialen är som störst. Exempelvis debuterar de flesta ångestsjukdomar i den sena barndomen, depression ofta under tonåren och missbruk i börja av 20-års åldern.

Studien visar också att det i genomsnitt dröjer närmare tio år innan personen ifråga söker och får professionell hjälp. Ångest och social fobi har de längsta fördröjningarna, 20 respektive 23 år. Enligt Ronald Kessler var tendensen att ju tidigare i livet sjukdomen debuterade, desto längre tid tog det innan patienten fick hjälp.

Sammanfattningsvis konstaterar han, är dessa sjukdomar främst barnens och ungdomens sjukdomar. Och vi vet att symtomen enbart förvärras med tiden, om de förblir obehandlade. Dessutom är tidigt debuterande psykiska sjukdomar starkt förknippade med misslyckad skolgång, arbetslöshet och våld. Det kan leda till en social utslagning med svåra konsekvenser som följd, framför allt för individen själv, men även för samhället som helhet.

Det tål att tänka på, inte minst i tider då köerna till landets barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar blir allt längre. Detta som en direkt följd av de senaste årens minskande resurser.

Johan Nilsson, Krönikör,

Dagens Medicin."